superstjarnor_pa_svenska_twitter
Systemic

Om Twitter mäts som samtalsnätverk är Sakine Madon 1:a och Zara Larsson på plats 16 190

Twitter bör mätas som socialt media (samtal och nätverk), inte massmedia (räckvidd och sändare/mottagare). Idag presenterades Hampus Brynolf undersökning Twittercensus i DN. Imorgon kan man lyssna till hela presentationen hos Intellecta. Hans undersökning har väckt debatt på Twitter – bland annat för att 9 av 10 topprankade Twittrare är män. Själv reagerar jag på att metoden att utgå från följare mer visar kändisskap från massmedia, snarare än förmåga att använda Twitter som det det är – ett mikromedie för samtal. Därför har jag gjort en egen alternativ undersökning som visar en helt annan bild av vilka som faktiskt påverkar den digitala opinionen på dess egna spelregler. De 10 största påverkarna på Twitter är journalister räknat på förmågan att vara social. Sociala medier går trots allt ut på att vara social, dvs samtala med andra människor. Förmågan att vara social kan enkelt mätas genom att räkna antalet ömsesidiga omnämnanden s.k. “at-mentions”. Antalet följare ett visst konto har beror oftast på att personen är känd sedan tidigare från ett massmedium såsom TV. Det ger ett försprång i antal följare, men är inte samma sak som att man arbetar sig upp till ett förtroende över tid genom att bjuda sina läsare på intressant innehåll och prata med dem direkt på Twitter. Min egen undersökning av ömsesidiga mentions i drygt 147 miljoner tweets från 443 058 svenska Twitterkonton under Q1 2015 visar en helt annan bild. Artisten Zara Larsson kommer räknat på detta sätt på plats 16 190 (!), medan journalisten Sakine Madon istället intar förstaplatsen. superstjarnor_pa_svenska_twitter I centrum av galaxen syns “superstjärnorna” som mörka stora prickar. Varje bubbla är ett användarnamn och storleken på bubblan avgörs av hur “social” en användare är, dvs är en person som pratar med många andra sociala twittrare. För varje gång två konton har nämnt varandra bildas ett streck mellan bubblorna, det räcker alltså inte att en person nämner en annan som inte svarar. Samtalen pågår i olika kluster som syns som olika ringar på bilden. Dessa supersociala personer samtalar som synes med person från olika kluster och överbrygger därmed olika “sociala bubblor”. Topp-10 listan över de supersociala svenska twittrarna, tycker åtminstone jag, ger en mer rättvisande bild  av de verkliga påverkarna i samhällsdebatten. Journalister dominerar som synes listan totalt.

  1. Sakine Madon, journalist
  2. Daniel Swedin, journalist
  3. Eric Rosén, journalist
  4. Owe Nilsson, journalist
  5. Osín Cantwell, journalist
  6. Ivar Arpi, journalist
  7. Emanuel Karlsten, journalist
  8. Jonna Sima, journalist
  9. Mårten Schultz, professor
  10. Fredrik Virtanen, journalist

Övriga supersociala twitterkonton är i rangordning:

mattias_neo Journalist
anderslindberg Journalist
markus_uvell PR-konsult
Erik_Helmerson Journalist
beckmansasikter Politiker
OhlyLars Politiker
mymlan Journalist
JohanIngero Debattör
wistikent Präst
AB_Karin Journalist
AndraAnais Journalist
isobelsverkstad Debattör
CarolineSzyber Politiker
RebeccaWUvell Debattör
Annabosdotter Journalist
UlfBjereld Professor
niklassvensson Journalist
ViktigaNyheter Journalist
perhagwall Politiker
federley Politiker

UPPDATERAT: På förfrågan har jag även gjort en graf som visar de 150 första twittrarna på listan. För att namnen ska synas ordentligt har jag gjort om layouten så att den avspeglar deras inbördes relation till varandra, men de kan ha fått en annorlunda placering i grafen jämfört med det totala samtalsnätverket ovan. topp 150 samtalsnätverk svenska twitter q1 2015 Om undersökningen. Urvalet av konton baserar sig på de som under Q4 2014 oftast fastnade i upprepade sökningnar på Twitter på både vanliga svenska ord såsom och, att, för , också, inte och samtidigt har bedömts vara på svenska av Twitters språkalgoritm. Därefter har de senaste cirka 200 tweetsen hämtats hem för respektive twittrare kontinuerligt sedan 1 januari 2015 till 31 mars 2015. Du kan ladda ner topp 500 användarnamn från undersökningen här. UPPDATERAT: det blev knas med formateringen, ladda ner CSV-fil här istället! Imorgon ser jag fram emot att lyssna på Hampus Brynolf’s fulla dragning av Twittercensus 2015 kl 15 – 16:30 på Intellecta!

Standard
Uncategorized

Kaffe, samtal och skrivande

Det påstås att kaffe var Upplysningens bränsle. Voltaire drack fler än tio koppar om dagen. Jag är djupt skeptisk mot den som dricker energidryck, men visa mig en person som maler sitt kaffe för hand och det är sannolikt the beginning of a beautiful friendship. Sen jag börjat fundera på samförekomsten av kaffeintresse och sofistikerat tänkande för ett par år sedan bekräftas min iakttagelse gång på gång. I Owe Wikströms Långsamhetens Lov återkommer kaffestunderna gång på gång. Hotellobbyer, kaféer i Östeuropa och lärdomsstäder. En fd dataanalytiker på Google hoppade nyligen av för att skriva en bok om kaffe. Tidningsläsandet må vara på nergång, men kaffekoppen visar inga tecken att försvinna, tvärtom. Nyss såg jag på löpet till Enskedebladet (?) att vi fikar som aldrig förr.

Och sen var det det här med att skriva och samtala. Jag menar att kaffe i allra högsta grad har med affärsutveckling att göra. I alla fall om man råkar arbeta med nåt intellektuellt såsom media eller kommunikation. Huvudarbete, som Mormor sa. Kaffearbete säger jag. Särskilt analys – långa, vindlande och associativa tankar. Slutsatserna kommer ju liksom först när man läppjar lite eftertänksamt med fjärrskådande blick med kropp och sinne fäst vid de sensoriska intrycken. Kanske är det vad som krävs för att förankra anden vid nuet och få den att likt virga (met.) snudda vid marken. En frikopplad ande lämnar som bekant inga varaktiga spår. Endast genom att bindas vid kroppens rörelse och sinnets riktning kan den manifesteras.

Och kaffekoppen lämnar en hand fri till att trumma med en penna mot ett papper. Kludda lite skisser eller fånga tankar i flykten. Skrivande. Eller för all del samtal. En för den digitalt skadade människan nästintill bortglömd konst. På sig själv känner man ju andra och, som Jakob norrmannen skriver, i synnerhet känner man sig själv genom andra.

Med någon eländigt lång och opretentiöst svängig Kjell Höglund-låt i lurarna. Eller på 50-talskaféet Pärlan med mormorsporslin, kryddig lingon-kola och i sällskap med ypperligt idéorienterade Jonas som idag. Rätt sorts person för en viss fråga eller fundering visar sig alltsomoftast inte bara dricka kaffe, utan även vara genuint intresserad. De mest spännande och givande mötena i anslutning till jobbet har varit på kafé eller då jag fått bjuda på handmalet kaffe. Särskilt det sistnämda. För mig ligger det ett stort värde i själva ritualen att mala kaffet och tillreda det för en gäst. Lite meck. En slags mellanstund, en sån där som vi i den digitala och mobila tidsåldern så lätt fyller upp med Twitter eller en kort film. Med händerna fulla av bönor, kvarnvevar och attiraljer att hålla reda på lämnas endast huvudet ledigt. Och eftersom det så gärna händer nåt oväntat, bönor som sprätter åt fel håll eller skållhett vatten som stänker vid fel tillfälle så blir det även gärna lätt att få igång ett otvunget samtal. Och inte att förglömma – precis som den största njutningen med att segla är att slippa detsamma och ligga tryggt förtöjd i hamn – att slå sig ner och pusta ut och koncentrera sig på tankeutbyte.

 

Standard
Personal, Practical, Social, Systemic, Yellow

The Cybernetic Renaissance Will Lead Us To… (comment to doktorspinn)

A momentous and ground-shaking global shift when millions and millions of ordinary people almost simultaneosly realizes that it´s actually possible to…(too be continued)

Jerry Silfwer, a.k.a Doktorspinn wrote a very clarifying blog post about the human API and the current advent of the cybernetic rennaissance yesterday. I´d like to comment by extending his web of thoughts a bit from what comes to my mind when reading it.
I personally believe that first and foremost it leads to an epidemia of existential crisises in the form of being confronted with the question Who Am I? Just this morning I happened to watch this very nice documentary about Carl Jung and his research into the unconscious mind via dreams recounted verbally, painted or measured by response time and association to certain trigger words amongst other methods. 14 minutes and 50 seconds into the movie there is a passage that very much resembles Jerry´s post in that it list and defines important concepts introduced by Jung such as introvert, extravert and persona.  The latter is what I believe will be unveiled much faster than one can expect by our new everyday use of technology that enhances, and more importantly, makes available to observation, measurement and analysis of richer data about ourselves and our minds than Jung might even had been able to dream up himself. By chance (or what Jung probably would have, and I certainly do,call a meaningful coincidence (or synchronicity) I spotted Alexander Bard just a few minutes later on my way out from the Airport terminal. I know he doesn´t hold Jung in high regards and I couldn´t resist my impulse to tell him that I just came from speaking with my colleagues at Mediapilot in Norway urging them to read his and mr. Söderqvist’ book Netocracy (together with Douglas Rushkoff’s Program or be Programmed which takes off where McLuhan ) and tease him a little bit about this synchronistic chain-of-events (not sure that that part got through, though).


The third book The Body Machines the authors argues against the so-called Cartesian subject – i.e. that there is a core of ourselves behind the different roles that we play in different situations (our Personas with Jungs terminology). The quite recent discovery of neuroplasticity, that our actual biological matter of our brains changes according to our experiences, points in the direction that there might actually be no One True Answer to that question that lies behind so many of the ideas of “fixing” ourselves by repairing and cleaning up psychological wounds or mis-guided thought patterns, be it by psycho-analysis, positive psychology or inner child therapy etc.

If so, the Cybernetic Renaissance rather leads us to an existential crisis, the point between two different levels of complexity in our approach to dealing with our lives. With technology such as smartphones as extensions not of our senses, but of our very neural system (a.k.a brains) already here, it is not far fetched to envision that programming  is a more useful metaphore than “fixing” or “repairing” ourselves and others. The idea is very much present in the today largely discredited approach to communication and personal development etc. called Neurolinguistic Programming (NLP) but also the quite more sexy practices of life-logging and -hacking and personal productivity methodologies such as GTD that Jerry also mentions in his blog post.
The first step I believe is the current stepping into the mainstream of of using technology and social media to construct our own, mostly unconcious I assume, identities and thus making them available for systematic study, not only by universities and corporations funded with millions of dollars, but even individuals using free online services such as this free personal analytics tool from the Wolfram|Alpha. The algorithms that serve us personally selected ads and suggestions for content is already in full use and evolving as our feedback into the Internet is relentlessly crunched by machines and creatively categorized by human analysts.

The next logical step, I believe, is that a large enough portion of the population (the famous tipping point) realizes that they too can actually choose not only the level of intimacy of the pieces they put together in the puzzle that forms their projected persona, but also the whole framing of themselves and thus several of the most fundamental parts of what makes up our identities in our own and others eyes – our personality, our social status and even our whole belief systems. We makeup and make-up our own heroes journey and become Don, Peggy or any of the other characters in any of our conciously or unconciously choosen drama.

We´re not quite there yet, but I believe the speed of this fundamental shift of our understanding of ourselves as social beings will surprise us all. If this happens we will have combined both the external (such as computer processors) and the internal (such as self-talk and active imagination techniques) technologies. Or media, as I found that Marshall McLuhan interchangeably uses the term when media, and Kevin Kelly when he proposes the idea that Brian Solis, as Jerry puts out, is also advocating – that we ourselves can be interpreted as a myriad of  medias – feeding a larger and more complex medium we call the Internet. And Pierre Teilhard de Chardin and his pre-decessor called the Noosphere. And then we´re really into really deep stuff, yet amazingly simply and straight-forwardly explained by philosopher Kevin Kelly in this TED talk from last year.

(Ending:)
… re-design themselves and their experience of life together with each other in a somewhat bizarre, but  endlessly exciting way. Or else, probably end up like this.PS.Thomas Bayes was probably onto something big. Based on the data and hypotheses we´ve got today.PPS.And we´ll soon see if the answer is really 42 and the next season of Mad Men.

Standard
Personal, Practical, Social, Systemic, Yellow

Psychographic text analysis classifier for Ken Wilbers perspectives (i.e. quadrants)

I´ve been fascinated by the idea of using philosopher Ken Wilber‘s Integral model as a basis for psychographic text analysis for some years. I started out by reading his material and a couple of years ago I started working on text analysis models. The Integral model put together by Ken Wilber is often referred to as AQAL, which is short for All Quadrants All Levels. Last week I published a classifier for the levels (Graves maturity levels and the value-memes in Spiral Dynamics) and today I´m happy to also publish a classifier for the quadrants, or perspectives.

AQAL (eng)

I find this dimension of Ken Wilbers model highly interesting since it suggest a very profound basis for cognition. It´s easy to imagine that such a basic way of structuring the world around us is the reason behind the many similar symbols used in so many different cultures from so many different times.

Long before I started creating word lists and training data for text analysis and machine learning I had spent a lot of time exploring very many different typology systems and models of the mind. Those have been ranging from the currently popular, such as the Big Five Personality Traits, to more esoteric ones from several cultures and traditions, such as the Temperaments and the Enneagram. I have come to believe that not only most typology systems, but also many different stylistic category systems, such as the ethos, pathos and logos of rhetorics, can be reconstructed by combining categories from the three main categories that I’ve now created,

Perspective – fairly stable over time in an individual. Probably the ground for the idea of temperaments, Jung’s four types and the Myers-Briggs typology based on it. This is what I’d call the authors personality type.
Values –  a evolutionary psychological process that progress or regress during life time and might change (with predictable direction) over the course of short periods. This is what I’d call the authors (archetypal) worldviews.
Mood – the short-cycled expressions of stress and relieve due to the circumstances for an individual that may change many times over a day. This is what I’d call the authors psychological state and what creates the dynamism and positive and negative “versions” of personalities and worldviews.

It feels great to have completed the suite and it is still, after all these many strange meanderings of this work, a lot of fun exploring!

You can try this classifier together with the others on your own texts or webpages at uClassify – the YouTube for text classification and the brain-child of Jon Kågström.

Standard
Personal, Practical, Systemic, Yellow

Psychographic text analysis classifier for values (i.e. worldviews)

Finally I have had some time and energy to put together a complete set of training data for values/worldviews,  a psychographic text analysis classifier I’ve been working on for a couple of years now.

 

This one is actually the one that I personally find the most fascinating. It is based on the psychologist Clare W. Graves theory of adult human development he sometimes referred to as “The Emergent Cyclical Levels of Existence Theory”. In short, the theory states that human psychological development continues well into adulthood and that there emerges a hierarchy of stages of worldviews from the least complex into more and more complex worldviews. When the individual find that the conceptual framework of one worldview doesn´t  suffice to explain and solve the problems faced in life, the individual enters a crisis and regresses back to a more basic worldview due to stress or evolves into the next more complex worldview.

Clare W. Graves theory has been adapted by later researchers and thinkers, most notably by Chris Cowan and Don beck in their book Spiral Dynamics – Mastering values, leadership and change. Their model have since then been incorporated into Ken Wilber’s Integral Model as Spiral Dynamics Integral by Don Beck. Several others have adapted the theory for different applications, among others John Marshall Roberts for communication strategy and David A. Robinson for organisational development.

There are many different names for the different levels according to the different traditions and perspectives (e.g. see an AQAL introduction to levels and perspectives). My names are roughly translateable as follows:

  1. Instinctive: beige, impulsive, Archaic-instinctive—survivalistic/automatic/reflexological
  2. Tribalistic: purple, Animistic-tribalistic magical-animistic
  3. Exploitive: red, Egocentric-exploitive power gods/dominionist
  4. Absolutitstic: blue, Absolutistic-obedience mythic order—purposeful/authoritarian
  5. Achievist: orange, Multiplistic-achievist scientific/strategic
  6. Relativist: green, Relativistic-personalistic—communitarian/egalitarian
  7. Systemic: yellow, Systemic-integrative

You can try the classifier on your own texts or webpages at uClassify – the YouTube for text classification and the brain-child of Jon Kågström.

Standard