Istället för att läsa mängder av mer eller mindre bra böcker om kommunikationsteori som jag har gjort; här är de fyra teorier jag tror är de viktigaste att veta.

1. Harold Lasswells modell för masskommunikation
Vem säger vad genom vilken kanal till vem med vilken effekt? Modellen är bra för att mäta och utvärdera kommunikation strukturerat, exempelvis i form av medieanalys (oavsett kanal). Genom att sätta upp mätpunkter på de olika stegen kan man utvärdera effektiviteten i kommunikationen.

2. Paul Lazarsfelds två-stegshypotes
Vissa människor påverkar mer än andra. Detta är bra att veta om man vill påverka många människor med så små medel som möjligt. Och det vill man. Detta kallas att effektivisera kanalvalet på marknadsföringspråk. Att identifiera vilka som är dessa opinionsledare är nyckeln – oftast känns de igen på att de har uppseendeväckande många vänner, exempelvis i form av många kontakter på Facebook.

3. Leon Festingers teori om kognitiv dissonans
Man upplever obehag av att ha två tankar samtidigt i huvudet som är i konflikt med varandra eller att handla emot sin inre övertygelse. Om du till exempel tror att de flesta är tjyvar och banditer så tar det emot att berätta om sina tankar och idéer för man tror att man därmed ska bli "bestulen" på sina idéer. Vilka tankar/bilder/kognitiva enheter man redan har i huvudet är därför oerhört avgörande för hur t ex ett reklambudskap kommer att mottas. Detta vet t ex Moderaterna som kämpar mot att många förknippar den kognitiva enheten "Moderat" med t ex "rik", "egocentrisk" eller "överklass" vilket de flesta inte är, vill vara respektive identifierar sig med. Socialdemokraterna å andra sidan har sedan länge framgångsrikt lyckats associera sig med t ex "normalinkomsttagare", "solidarisk" och "vanligt folk",  vilket är är vad  de flesta människor är, vill vara respektive identifierar sig med.

4. C.G. Jungs teori om psykologiska typer
Jung sammanförde flera olika psykologiska typteorier och hans teori utvecklades sedan främst av Isabel Briggs Meyers (MBTI-test m.m.) respektive David Keirsey (temperamentteorin). Här går jag bara in på grunderna i Jungs teori. Teorin och dess utvecklingar är egentligen mycket rikare och överraskande bra på att förutsäga kommunikationsmönster i de mest skilda sammanhang.

Människan har två sätt att ta in information respektive två sätt att fatta beslut baserat på den informationen. Vi tar in information antingen med de fem sinnena direkt (sensorisk perception) eller via omvägen över vårt undermedvetna (intuitiv perception). Skillnaden ligger i att vi i det första fallet förlitar oss på konkreta sinnesintryck och i det andra fallet på associationer som uppkommer genom att sinnesintrycken jämförs med våra (undermedvetna) erfarenheter och minnen. Det första är ett långsamt, men tillförlitligt sätt att ta in information och bra för att tex avgöra om en bil är blå eller ljusblå. Det andra är snabbt, men otillförlitligt och bra på att avgöra om bilen i vår ögonvrå är på väg att köra på oss eller inte.

Jungs_typteori_frenklad

 

De två sätten att fatta beslut baserat på informationen är antingen att göra objektiva eller subjektiva värderingar. En objektiv värdering är t ex att säga att något är större, tyngre eller leder till ett visst resultat. En subjektiv värdering är att säga att något är vackrare, bättre eller trevligare än det andra. Det första är bra för att t ex mäta och kontrollera och det andra är bra för att t ex förstå sociala relationer.

Dessa fyra sätt, beroende på om de föredras och därmed används mer eller mindre av en person leder till skillnader i kommunikationsstil och t ex hur man föredrar att ta till sig information om en vara och sedan fatta beslut om köp eller inte.

Denna teori är bra för att förstå sina kunder, medarbetare eller målgrupper och analysera varför viss kommunikation fungerar bättre än andra eller varför vissa människor reagerar på ett visst sätt på ett visst budskap, medan andra reagerar helt annorlunda.

Om man utöver att känna till dessa teorier även läser Pauld Ardens bok Vad du än tänker – tänk tvärtom och Göran Thorstenssons Människor påverkar människor så har man bra koll på marknadskommunikation idag.

Tack för frågan, Emma! :-)