Jag läste på Internetworld om Wilhelminbloggens framgångar. Det vore kul att läsa Robert Putnams bok Bowling alone och kolla om han förutspår att Internet blir en motivikt till att vi i Västvärlden deltar allt mindre i  föreningsliv och andra sociala nätverk IRL. Hans perspektiv är förstås att nätverkande människor emellan är en förutsättning för demokrati, men jag skulle vilja addera till att det är förutsättningen för så mycket annat också.

Jag hade en mycket intressant diskussion igår med Calle Rydberg där vi bland annat diskuterade entrepenörsskap. Han berättade om ett nätverk för unga människor som är intresserade av affärer, typ juniorhandelskammaren som haft ett mycket lyckat frukostseminarium. Deltagarna var snarare över 40 än under 30. Det de var så förtjusta i var att träffa andra likasinnande och byta visitkort – chansen att träffa människor att göra affärer ihop med. Plus att frukosten var gratis. Det är mycket mer effektivt att ha den typen av mingel i sociala medier eftersom du kan få ett första intryck oc. visitkort av betydligt fler på kortare tid, kolla upp bakgrund och kontakter och sen  inleda ett samtal  med fler på kortare tid. Men, OK, det bjuds inte på gratis frukost.

I fallet med affärer så har det alltid i botten handlat om tillit och förtroende. Vi behöver känna på varandra lite, kolla upp bakgrunden, se vilka kontakter en person har för att våga göra affärer. För ingen vill bli lurad på sin tid eller sina pengar. Men de som inte är med i de sociala medierna får förlita sig på de gamla vanliga sätten, att prata med skolkamrater, Rotary-vänner, bekantas bekanta etc NÄSTA GÅNG MAN TRÄFFAS i de flesta fall. Och be att man skriver ett dokument som beskriver vad det är man vill göra, lägger det på lådan och sen kan vi ju diskutera det igen när vi har möte nästa gång. Efter att det gått på remissrunda. Igen; det är alltid samma saker det handlar om, digital kommunikation och men sociala medier har möjliggort att den inledande reserachen kan effektiviseras oerhört.

Vill du göra affärer med mig kan du gå in på Facebook och add:a mig som friend så får du se vilka jag känner. Och du kan slippa en massa små ångestpuckar som gör dig lite nervös – t ex att jag förmodligen känner folk hos dina konkurrenter. För så är det och så har det alltid varit – annars hade vi inte haft jurister som lever på att skriva non-disclosure agreements och stämma folk hit och dit. Det är så vårt samhälle är ihopsatt i grunden. Det finns juridiska system som tar vid där de sociala banden brister. Men jag tror att de sociala medierna faktiskt bidrar till att stärka de sociala banden eftersom ett misstag från någons sida oerhört snabbt blir känt för oerhört många människor. Så så länge du har en lång historia på nätet (akta så inte någon stjäl din identitet vilket kommer bli vanligt snart) har du möjligheten att bygga upp förmånen att bli litad på. Ju öppnare du vågar vara. För vi människor är sociala djur med förtroende som grund-kitt mellan oss. Och vi får mer förtroende för varandra ju mer vi får veta om varandra. Nätet är en bra startplats för det. Sen syns vi i varje fall på Konsum i Vilhelmina.