I somras uppfann jag en metod för att med hjälp av kvantitativ innehålls analys (läsa och räkna formuleringar i texter) genomföra psykologisk profilering. Egentligen inte så märkvärdigt, men såvitt jag vet har det inte gjorts tidigare. Jag kollade med Peter Geyer som är internationellt erkänd och metod-intresserad forskare inom MBTI (Myers-Briggs Typology Indicator) om han kände till forskning eller befintlig metod, men han svarade bara att han hade sin egen (relativt osystematiska) metod och att han aldrig skrivit om den. Såvitt jag kunnat hitta är det bara två forskare som genomfört omfattande forskning och publicerat sig om psykologisk typ och textanalys på senare år – och då i samband med skrivkurser för blivande manusförfattare etc – John
  K. Tiberio and George H. Jensen.

Jag har testat den här metoden manuellt med hyfsade resultat, dvs olika personer gör samma bedömningar av samma texter. Nu är saken den att visionen med mitt företag är att automatisera den här analysen så att stora mängder texter på t ex bloggar kan kategoriseras utifrån vilken psykologisk typ som texten visar på.

Normalt genomförs självskattningstest för att identifiera psykologisk typ. Det har sina fördelar och brister. När man utgår från en skriven text har det sina andra. det fungerar egentligen på exakt samma sätt som grafologi, dvs läran om handstil som dog ut i och med att den individuella skrivstilen slutade uppmuntras i skolan. Innan dess var det vanligt att man anlitade en grafolog för att avgöra karaktären (läs: den psykologiska profilen) hos personer som ansökte till ledande befattningar inom större företag. På samma sätt som dessa personer idag ofta får genomgå ett psykologisk självskattningstest (MBTI är väldig vanligt).

Den främsta fördelen är att det sätt vi skriver på väldigt ofta säger nånting om vårt sinnestillstånd i samma ögonblick som den författas. Och den psykologiska grundprofilen hos den som skrivit texten. Detta går naturligtvis att manipulera, vilket är exakt vad vi gör när vi skriver om en text för att den ska "passa en bredare målgrupp". För olika målgrupper har olika psykologisk profil och därmed olika föredragna kommunikationsstilar. Vissa FÖREDRAR en mer värdeneutral text, medan andra FÖREDRAR att läsa texter med en mer personlig ton. Detta kan man lätt mäta genom att be olika personer läsa olika slags texter och berätta vilken de föredrar. Eller helt enkelt kolla i deras bokhylla. Eller vilka böcker de rekommenderar på sin blogg. Möjligheterna är i princip oändliga.

Jag har idag en ganska rejäl litterturlista på området med böcker som ger både mer teoretiska tips och andra som är mer rättframma. Hursomhelst kan kunskapen om den egna eller andras psykologiska typ användas (och används) till många ändamål. Och det är bara exempel på den mest använda psykologiska typteorin,  –  Jung-Meyers som jag föredrar att kalla den för att inte dra på mig horder av amerikanska advokater.

Men i USA är det även vanligt att säljutbildning innehåller att lära sig tillämpad typteori för att bättre kunna förstå och bemöte (och visst, även övertala) kunder. Det är nämligen så att vi människor enligt en väldig massa forskning tenderar att välja kommunikationsstil utifrån vår psykologiska grundtyp. Det kan handla om hur vi kommunicerar med kläder, saker vi väljer att ha omkring oss, men allra främst med vårt ordval. Och orden kan ju komma antingen i talad eller skriven form. Det finns en utomordentlig bok i konsten att snabbt dra slutsatser om människors psykologiska typ genom ett antal sinnrika indikatorer, the art of speed reading people. Den rekommenderar jag varmt till den som är intresserad av praktiskt bruk av typteori, liksom övriga böcker av Barron-Tieger och hennes make.

OK, nog teori och böcker nu – nu till det smaskiga. Ett sätt att segmentera konsumenter är utifrån psykologisk profil. Om du jämför åsikter och attityder om konsumentvarumärken med indikationer på psykologisk profil kan du få otroligt intressant kunskap om vilka som gillar och ogillar varumärken – plus ledtråfar om varför. Konsumentinsikt med andra ord. Det är en av de tjänster jag vill sälja – helst i industriell skala genom att låta datalingvistiska system som jag lär upp utföra analysen på stora mängder data ur konsumentgenererade medier.

Men då kommer vi till problemet med integriteten (äntligen – när tusan skulle jag koppla till rubriken egentligen…). Jag pratade kort med Bjarne Otterdahl, marknadshef och Karolina Blom, PR- och informationsansvarig på Lunarworks, företaget bakom ungdomscommunityn Lunarstorm om detta idag när vi träffades på JMW.  De är vana vid att tänka sig för både en och två gånger när det gäller saker som berör etik och integritet  eftersom de har förtoendet att härbärgera en sanslös mängd ungdomar och allt de berättar om sig själv på Lunarstorm.  Mitt företag kommer definitivt inte att kunna undkomma diskussionen om integritet och etik – så bättre förekomma än förekommas – här är några reflektioner om förutsättningarna.

Jag kommer att arbeta med bloggdata i första hand. Det innebär att informationen till skillnad från t ex Lunarstorm inte är skyddad bakom lösenord – ett skydd som med absolut nödvändighet måste respekteras från den som tillhandahåller Communitiens sida. Annars drar förmodligen de flesta användare direkt. På bloggar har informationen redan släppts fri på Internet och ofta hjälper till och med bloggaren till att sprida den genom att registrera sig på bloggportaler etc som samlar in RSS-datan och gör den lättare att hitta.

Jag kommer inte att spara information om den som skrivit textens riktiga namn. Det förbjuder PUL (personuppgiftslagen) och i de allra flesta fall skriver inte t ex en bloggare under med sitt riktiga namn utan ett alias. Jag är faktiskr inte ens intresserad av personens riktiga namn för mina syften – utan endast att veta att personen med det eller det aliaset som skriver på den och den bloggen tycker så här om varumärken och har skrivit texter som uppvisar kännetecken på den eller den psykologiska profilen. (paus – låt sjunka in…). Det är nämligen så att en mängd olika faktorer spelar in som påverkar hur man skriver vid olika tidpunkter och på olika platser. Jag orkar inte dra det igen, utan läs mer här lite längre ner i texten. Den handlar om sannolikhet för att en viss skribent på en VISS blogg uppvisar tecken på en viss psykologisk profil som dock troligen är stringent för en viss blogg. Min teori är nämligen att människor använder bloggar och andra sociala medier för att projicera (leva ut) olika identiteter. Det är ett fenomen som andra företag även uppmärksammat. En riktig person har idag ofta flera identiteter på nätet – det är DE OLIKA identieterna jag är intresserad av. Som man säger, that´s da´shit.

Är det här då en slags kuslig hemlig övervakning? Jag tänkte inte att det skulle vara det – så jag tänkte vara helt öppen med ATT det görs, HUR det görs och VARFÖR det görs. Plus av vem, naturligtvis. Precis som exempelvis Polarrose, som låter datorer analysera vem som syns på ett foto på webben är helt öppna med det de gör. Det är förvisso kusligt i alla fall – kan jag intyga som sedan en tid beta-testar deras teknik. Scary är bara förnamnet skrev jag direkt på min Jaiku. Men det är förstås scary vad man kan ta reda om en person genom att läsa dennes texter också – vilket är en lite mer okänd och klurig kunskap. Som naturligtvis kan missbrukas den också.

Men den kan även brukas till att t ex få företag att bättre förstå sina kunder och anpassa sitt erbjudande efter deras behov. Och sist, men absolut inte minst, är kunskap om sin egna psykologisk typ RUGGIGT kul, lärorikt ich utvecklande för den enskilda individen. Det är ett väldans kraftfullt sätt att få självinsikt – vilket är anledningen till att det används inom ledarskapsutbildningar. Jag vill därför inte bara "avlyssna" människors psykologiska typ, utan göra mitt allra bästa för att även sprida den kunskapen till alla som vill lära sig mer om sig själva. För liksom det är kul att göra självtester på nätet – kan det vara kul och lärorikt att få sin egen blogg etc analyserad av mina system – vilket jag tror kan bli en kul spinn-off på företaget. Av denna anledning är min vision för PRfekt Analys AB "att tillhandahålla verktyg för insikt om sig själv och andra". Att få självinsikt är gratis. Att få konsumentinsikt kostar kulor. Som ju ändå kommer från konsumenterna via marknadsföringsbudgetarna.

Ungefär jag tänker. Hur tänker du?

Läs gärna:

Internetworlds gedigna och tankeväckande artikel om integritet på nätet

Per Ströms, Integritetsombudsman på tankesmedjan Den Nya Välfärden, sajt Stoppa-Storebror som tar ett rejältgrepp på sammhälle och integritet.