Idag fick jag frågan från en potentiell investerare: – vad skiljer din blogganalys från exempelvis Cisions?
Det är det nog många som undrar med tanke på hur lite det finns att läsa om ämnet i Sverige idag. Jag gjorde ett tappert försök tidigare, men ämnet är uppenbarligen inte uttömt  så jag fortsätter.

Det finns idag flera företag som gör analys på bloggdata. Cision är en (de kallar det bloggrapport), min samarbetspartner Aitellu är en annan (de kallar det blogganalys).  Primelabs (som är den största ägaren av bloggdata i Sverige) släpper Twingly Report där de analyserar varumärken i marknadsföringssyfte. TNS Gallup analyserar även bloggar, liksom MediaEdge: CIA enligt uppgift också är på gång att göra under hösten. Det finns säkert fler.

Det finns dock förstås en hel del olika saker som skiljer de olika analyserna åt. Exempelvis:

Publicitetsanalys eller marknadsanalys?
Vissa aktörer mäter endast hur mycket positiv och negativ publicitet (exponering/genomslag) ett företag fått, t ex ledde kampanjen till X antal positiva omnämnanden? Andra (dit mitt eget företag PRfekt analys hör) mäter konsumenters åsikter och attityder om varumärken, t ex hur många omnämnanden kan antas vara säljpåverkande eller vilka bloggare älskar ditt varumärke?

Språk
Bloggandet är ett globalt fenomen och det bloggas friskt på många olika språk. det går idag att få tag på bloggdata på de flesta språk, men det är inte alla företag som har teknik eller analytiker som förstår de olika språken. PRfekt analys kan faktiskt redan idag (min F-skatt sedel har knappt hunnit torka) erbjuda analys på flera språk genom ett nätverk av personer  som antingen har akademisk språkutbildning eller är har språket som ursprungsspråk.

Kvalitativ, kvantitativ eller både och-analys?
Kvalitativ analys innebär att man tolkar innehållet, t ex den här texten är postiv för varumärket. En kvantitativ analys svarar endast på mängd, t ex hur många gånger har ett varumärke omnämnts eller hur många länkar till en viss blogg. Sen finns det kvantitativ innehållsanalys (bara för att krångla till det) som kombinerar de två metoderna som t ex svarar på hur många gånger det förekommer  negativa åsikter om ett varumärke. Det sistnämnda är var PRfekt analys ägnar sig åt.

Sen finns det (har jag fått höra) en genrell regel för hur bra en analys blir:

Dålig kvalitet på data + pucko till analytiker = dålig analys
Dålig kvalitet på data + vettig analytiker = dålig analys
Bra kvalitet på data + vettig analytiker = bra analys

Dålig data kännetecknas bland annat av att den missar viktiga omnämnanden eller innehåller många irrelevanta omnämnanden. En analytiker brukar avslöja sig i samtal om hur just DIN verksamhet kan analyseras.

Så kolla både och, för säkerhets skull! :-)