Arkiv: detta inlägg skrevs för 9 år sedan. Jag återpublicerar det för att det är en inblick i hur jag tänkte när jag startade företag.

Jag skrev tidigare om min affärsidé och hur jag vill förverkliga den så snabbt som möjligt. Nu har lite tid gått och jag har stött och blött det hela med många kloka personer och börjat få lite respons från marknaden.

Grejjen är att fokusera. Det är svårt som tusan. Å ena sidan är jag glad för att det börjat droppa in lite uppdrag och förfrågningar – även om de kanske inte precis mitt i prick. Det blir väl sällan så och det är ju gött att få in lite pengar.

Mitt företag ska ju ägna sig åt “marknadsanalyser i sociala medier” enligt registreringen, men den första avgränsningen är att det  först handlar om att analysera konsumentdialog i svenska bloggar. Typkunden är därmed en byrå (PR-, webb-, reklam- etc) som på uppdrag av konsumentvarumärken jobbar med digital kommunikation.

Sedan senast har jag fått utkast på offert och projektplan för “det stora projektet”, dvs automatisering av datainsamling och analys och för diskussioner om rådgivning och eventuell såddfinansiering med Innovationsbron. En företagsinkubator är också kontaktad, men vi får se om det är rätt väg att gå.

Jag har träffat sju nya företag de senaste två veckorna och vissa av dem flera gånger – och har blivit kontaktad av eller kontaktat ytterligare tre stycken som det ska bli möte med. Det är ett rätt stort spann i kunskapsnivå och  behov hos de olika företagen – så det är en avvägning mellan hur utvecklande en affär skulle vara och hur mycket pengar det är in i verksamheten. Det kallar jag ett I-landsproblem! :-)

Det jag märkt är att det är byråer som kontaktar mig och visar att de har behovet av tjänsterna – så om jag nu ska ha en strategi (för det ska man ju – även om det trots allt är begränsande) så är det nog att ha byråer som kunder – inte själva varumärken (primärt).

Jag har också diskuterat Public Affairs-tillämpningar av mina analyser, men jag tror att det skulle kräva lite justeringar i metoden för att bli riktigt bra – så det får nog vänta lite. Men det är en VÄLDIGT spännande tillämpning!

Summa summarum: äntligen får jag pröva idéerna mot marknaden och det har resulterat i en slant och ett par offertförfrågningar på bara en vecka lite drygt. Men jag är TRÖTT! Det är sjukt jobbigt att ensam ansvara för marknadsföring/sälj, företagsutveckling (analysverktyget börjar bli färdigt i Indien m.m.), administration (även om jag lagt ut bokföringen är det mycket att hålla reda på) och produktionen.

Nu lutar det åt att nästa steg är att göra ett skarpt case som visar fördelen med mina metoder jämfört med traditionella sätt att mäta PR. Jag letar efter ett aktuellt event där det t ex släpps en konsumentprodukt som det kommer att snackas om i bloggosfären den närmsta tiden – gärna nån månad bort. Om du har nåt tips – hör av dig!

Slutmålet börjar i alla fall utkristallisera sig – ett slags SIFO Reserach för nya medier – komplett med motsvarigheten till Orvesto-undersökningar. Med en databas med strukturerad data om medier, varumärken och människor kommer man att kunna ta ut en väldig massa olika data som kan paketeras för flera olika kundbehov. Vägen dit är att börja bygga databasen manuellt – kanske bransch för bransch. Det ger dessutom underlag för att lära upp datorerna att klara bedömningarna av  åsikter, attityder och andra aspekter av konsumentdialogen.

PS. Jag har flera gånger pratat med Erik Starck som liksom jag tycker att det borde finnas smarta sätt att få tillgång till sådd- och riskkapital för små start-ups. Om flera personer kan gå samman och var och en bidra med en liten summa så skulle man snabbt komma upp i de belopp som behövs i början, dvs 100 000 – 300 000 kronor t ex. Jag prövade att skapa en “cause” på Facebook – men det går inte utan en mellanhand – vilket kan vara bra. Varför finns det ingen svensk mellanhand, t ex Innovationsbron eller nåt sponsrat av t ex Svenskt Näringsliv? Användare borde kunna gå in på en sajt och läsa om olika start-ups och sen antingen donera en summa som såddkapital eller köpa in sig i en micro-fond som äger en andel av bolaget. Med Internetteknik borde transaktions- och administrationskostnaden kunna bli minimal. Eller kanske en bank ville ordna detta för good-will och främjande av framtida företagskunder?

Advertisements