Kritik mot Facebook leder tanken vidare mot värdet av sociala nätverk och relationer

Jag läste precis en intressant artikel i The Economist (strunta i massmedia och läs den istället) om varför Facebook inte nödvändigtvis är värt lika mycket pengar som mindre nätverk som exempelvis rikemans-communityn A Small World. Enkelt, vi umgås hellre med färre likasinnade än fler oliksinnade. Det som hindrar att allt brakar ihop i ett antal isolerade eko-kammare är de smala banden, individer som har en fot i flera olika nätverk och därmed möjliggör tankeöverföring.

Hursom, jag satt på lunchen och funderade på vad som egentligen på sista raden gör att individer sluter sig samman i nätverk – i verkliga livet likväl som på nätet. Vi träffar och kommunicerar numera med ENORMT många fler människor än för, säg, 100 år sedan. Det innebär att den stora svårigheten är att välja BORT andra människor snarare än att hitta nya. Det viktiga är ju att hitta RÄTT.

Vilket dejting-marknaden är ett bra exempel på. Dejtingsajter har gjort att vi nu har möjlighet att scanna ett enormt antal kandidater – men trots att man kan kryssa i sina intressen, värderingar och visa bild på sig själv blir det sällan bra. Det är vanligt att den första IRL-dejten blir en besvikelse – och det känner man nästan omedelbart när man väl träffas. Liksom man när man träffat rätt person känner det på sig nästan omedelbart. Vad är det då man känner på sig?

Sex och det mentala hör ihop – grattis världen!

Lite olika grejjor skulle jag gissa. När det gäller boy meets girl är området väl genomforskat inom evolutionspsykologin – ett snabbväxande forskningsområde som tvärvetenskapligt kombinerar kunskap om människan som biologisk reproducerande varelse med kunskap om människans beteende och psykologi. Utan att gå in för djupt kan jag säga att följande parametrar är något som avgör om vi vill bilda "nätverk" med en person som vi är sexuellt attraherade av – och som vi "känner på oss" i princip omedelbart.
1. Social status – tänk apflock så förstår du.  Vem är silver-ryggen/hans favorit-hona och vem är den utstötte kringstrykande ap-hannen?
2. Hälsa. Både fysisk och mental hälsa är lika viktiga – men även aggressivt beteende och annat som ofta inte uppfattas som politisk korrekt kan uppfattas som  sund mental hälsa.  Att kunna växla mellan aggressivitet och omvårdnad är dock mycket viktigt  eftersom det som ger bäst förutsättningar för överlevnad i naturen såväl som i kulturen är förmågan att anpassa sitt beteende efter vad omständigheterna kräver.

De mänskliga silver-ryggarna som alla letar efter

Men människan är på gott och ont mer komplex än de övriga aporna. Vi har ett medvetande. Därför intresserar sig evolusionspsykologer för samspelet mellan vårt instinktiva beteende  och vårt  "medvetna" beteende – vilket dock inte är samma  sak som att vi alltid är medvetna om varför vi beter oss på ett visst sätt. 

Allt hänger nämligen ihop – att vara en "påverkare" innebär att ha hög social status. De virtuella sociala nätverken liksom medier alltid varit förut är ger en möjlighet att mäta den sociala statusen. Bättre och bättre. I massmedia kan man t ex räkna pressklipp, men då mäter man endast högst upp i de sociala nätverken. I landsortspressen omnämns kommunalpampen, kulturpersonligheten och den lokale företagaren. Men kanske inte den inflytelserike politikern som påverkar vad kommunalpampen gör till profilfrågor, den som hjälpt kulturpersonligheten framåt eller nyckelpersonen i den lokale företagarens organisation.

Den stora frågan är alltså inte vem som TYDLIGAST är en påverkare – det är oftast bus-enkelt att ta reda på. Den stora frågan är vad som gör att två individer fattar tycke för varandra, får förtroende för varandra, litar på varandra. Vågar släppa in den andre även i de mer känsliga delarna av tillvaron – makten, resurserna, känslorna, motiven och sist, men inte minst – NÄTVERKEN.

C.G. Jung – tänkaren som banade väg för praktikerna

Min gissning är att C.G. Jungs syn på det mänskliga medvetandet som
uppbyggt kring fyra grundläggande funktioner är en mycket bra ingång när man försöker förstå denna aspekt av mänskligt socialt beteende. För hans teori (traderad av mängder av tänkare innan honom och vidareförädlad av många efter honom) hjälper oss förstå mer i detalj dels hur vi människor skiljer oss från varandra och dels hur det påverkar våra sociala band. Det fina i kråksången är att den här kunskapen är väldigt lätt testad i verkligheten eftersom allt  grunden faktiskt handlar om observerbart vardagsbeteende såsom hur vi kommunicerar med ord och ting omkring oss, vilka sysselsättningar vi föredrar och vad vi uppskattar hos andra människor och ting.

Vi människor är sociala djur och därför ägnar vi en stor del av vår tid åt att agera socialt. Vi pratar om andra människor till exempel. Vad de har på sig, vad de nu har hittat på , vad som gör oss glada, ledsna eller förbannade i deras beteende. Genom att studera konversationer på tunnelbanan, vid baren, på seminariet eller på en blogg så kan vi med hjälp av C.G. Jungs teori systematiskt observera och analysera både de enskilda individernas olikheter och likheter – samt vilken relation de har. Gillar de varandra? Är de endast flyktigt bekanta? Trivs de i varandras sällskap eller är sannolikheten stor att de INTE kommer att fördjupa sin relation? Exakt detsamma gäller mellan människor och ting – ofta representerade av varumärken. Det går alltså att systematiskt analysera sannolikheten för att två personer ska få en bra relation på samma sätt som det går att analysera sannolikheten för att en person och ett varumärke ska få en bra relation.

Typteori i praktiken – att göra bordsplacering

Mumbo-jumbo? Den som har planerat bordsplaceringen för en fest vet att det är svårt, men att det definitivt låter sig göras. Nyckeln är att ha så bra information som möjligt om personerna man vill ska trivas. Yrke och ålder kan vara ledtrådar (demografi med marknadsföringsspråk), men det är oftare bättre att veta nånting om fritidsintressen och social attityd. Att sätta en blyg person omringad av utåtriktade personer gör det svårt för denne att känna sig bekväm. Liksom att sätta en småpratande och lättsam person omringad av allvarliga och djupsinniga personer. För många av samma sort gör det visserligen trevligt för dem som tillhör klicken, men får avvikare att känna sig utanför och socialt mindervärdiga. Och relationerna blir förutsägbara. En samling av väldigt olika personer gör relationerna oförutsägbara, men risken är stor att alla är för mycket på sin vakt för att någon ska våga bryta isen och dra igång en konversation som berör. Ja, ni fattar. Det är svårt att få till en LAGOM mix av olikheter i syfte att få olika människor att skapa relationer.

Det är betydligt enklare att systematiskt observera, analysera och därmed planera hur likartade personer ska få bra relationer. Min hypotes är (efter att bland annat ha observerat klickbildningar i bloggosfären) att tajta nätverk av människor som påverkar varandra starkt SPONTANT uppstår baserat på likheter i psykologisk typ. Precis som när man träffar en partner och med ens känner att, wow, det här är precis min typ!

Hur kan man kolla om jag har rätt i min gissning?

Den här hypotesen kan man testa genom följande enkla experiment:

a) ta reda på en persons psykologiska typ enligt exempelvis MBTI (Myers-Briggs Typologi Indicator) eller min egenutvecklade metod PRfekt Type Insight som mäter typ med hjälp av kvantitativ innehållsanalys av personliga texter.

b) Observera vilka personer som den personen länkar till. Vill man fördjupa studien kan man även titta på i vilken utsträckning som personen deltar i konversationer med olika personer, dvs kommenterar den andres texter och själv blir kommenterad av andra i nätverket.

Hypotesen är att lika barn leka bäst. Ju större likhet i psykologisk profil desto fler länkar och aktivare konversationsdeltagande.

Stämmer hypotesen kan man förutspå sannolikheten för att två individer ska utveckla bra relationer med varandra om de får möjlighet att interagera socialt. Bra relationer innebär bland annat att man har förtroende för varandra, bilda långvariga relationer och få tillgång till varandras uppmärksamhet och tid.