Tags

, ,

Det är många som bett mig berätta mer om psykografisk målgruppssegmentering. Kul! Och antytt att jag gärna får fatta mig lite kortare än brukligt. ;-) Så här är en liten mini-introduktion till hur jag tänker kring psykografisk målgruppsanalys. Först lite bakgrund, förstås, annars vore det inte jag!

Höger och vänster hjärnhalva

Du känner säkert till att vänster och höger hjärnhalva har hand om olika psykologiska funktioner. Vänster hjärnhalva har hand om sinnesintryck och objektivt ordnande av sinnesintryck. Den hjärnhalvan har du därför nytta av när du räknar ut om en budgetkalkyl stämmer eller var nånstans i en programkod som ett fel uppstår. Höger hjärnhalva arbetar med abstrakta koncept såsom fantasier och drömmar och hanterar även känslomässig sortering av intryck, dvs om ett sinnesintryck eller en fantasi är behaglig eller obehaglig. Den hjärnhalvan är därför till nytta när du ska “tänka ut” nya lösningar, se möjligheter eller förstå meningen med något till skillnad från att endast avgöra om det stämmer eller inte.

Psykologisk typteori
Översatt till C.G. Jungs typteori och sedermera Isabel Myers-Briggs, som uppfann det populära självskattningstestet MBTI finns det en korrelation psykolgisk typ och hjärnhalva. En väl fungerande individ har förmågan att anpassa sig efter situtationen och använda den hjärnhalva som är bäst lämpad för att lösa problemet som är för handen. Nu är det så att få av oss är lika duktiga på att använda de båda hjärnhalvorna och därför fungera optimalt. Det beror på en mängd faktorer, ofta åldersrelaterade. Ålder ger i bästa fall erfarenhet av olika situationer och man lär sig vad som funkar och inte. Särskilt i ungdomsåren tenderar man att testa sin förmåga, men utan att ha hunnit lära sig vad som fungerar och inte – vilket gör att pendelrörelserna mellan hjärnhalvorna alternativt det ensidiga användandet tenderar att bli mer extremt. När Fan blir gammal bli han religiös, om man vill.

Textanalys och psykografi
En krönika av Susanna Popova i dagens SvD sätter faktiskt fingret på kopplingen mellan text och psykologi, även om det kanske inte var det hon avsåg. Hursomhelst uttrycker hon det både konstfärdigt och exakt och inleder med att koppla ihop de två människokännarna Lars Norén och Sigmund Freud:

Det är med orden, och i och för sig tystnaden, som figurerna berättar.
När en konstnär använder ord vet vi att de är avsiktliga, med andra
avsändare får man gissa. Och detta är psykoanalytikerns raffinerade
metod. Vare sig vi vill eller inte avslöjar orden oss.

Om du läser det här blogginlägget noggrant så märker du att även om jag anstränger mig för att skriva för en bredare publik (jämna ut mina typiska drag) så skiner vissa drag igenom. Jag noterar t ex själv att jag använde orden “alternativt”, “tenderar” och “extremt” i samma mening för ett par stycken sedan. Ajdå, typiskt mig. Liksom att texten är uppdelad i prydliga stycken med mellanrubrik. Ajdå, igen. Och hur kan jag skriva ett helt stycke om Psykologisk Typteori utan att ge ett enda konkret exempel? Som innefattar människor som man kan relatera till? Tur att jag är medveten om mina typiska svagheter som skribent – så att jag kan anstränga mig för att sudda ut dem. Men frågan är om det räcker. För min psykologiska slagsida mot iNtuition (koncept, symboler, fantasibilder) till skillnad från Sensing (konkreta verifierbara sinnesintryck) skiner nog igenom i alla fall. Liksom min psykologiska slagsida mot Thinking (objektivt ordnande och ord, dvs “torr” kommunikation) på bekostnad av Feeling (känslor och människor, dvs the juicy stuff).

För att knyta ihop säcken tillsvidare. Jag råkar ha en psykologisk profil som förutsätter att både vänster (Thinking) och höger (iNtuition) hjärnhalva arbetar tillsammans. Ibland kan man dock tro att vänster inte alls jobbar trots allt eftersom jag ibland inte strukturerar mina idéer (och därmed texter på den här bloggen) särskilt logiskt. Min höger hjärnhalva dominerar nämligen, men har min vänstra som en slags stödtrupp. Det avspeglar sig i mina MBTI-tester som visar på profilen INTJ, men MBTI-typ är en rätt komplex modell så den lämnar vi därhän för nu. Lovade ju att inte inte vara så mångordig. Om du vill veta mer om din typ kan du göra ett förenklat (och därför inte helt tillförlitligt) test och läsa mer här.

Psykografisk målgruppssegmentering
För att hålla mig lika kort och kärnfull som Sorosh TavakoliVideoPlaza, psykografisk målgruppssegmentering is the fucking shit. För nu i det förändrade medielandskapet förändras förutsättningarna för att dela in målgrupper i olika kategorier. Den gamla demografiska målgruppssegmenteringen var en grov tillyxning, men den fungerade att standardisera och sa NÅNTING om målgrupperna, så den det som annonsörer, kommunikatörer, annonsförmedlare och medier kunde enas om och tillämpade. Med explosionen av nya digitala kanaler (fragmentisering av medielandskapet) och att medievanorna förändrats (svårfångade målgrupper, särskilt bland early adopters såsom ungdomar) så saknas förutsättningarna för att samla in tillförlitliga demografiska målgruppsadata. Men det gör inte så mycket för själva KOMMUNIKATIONEN, den anpassas bäst efter mottagarnas intressen, dvs intressen, åsikter, attityder, värderingar, dvs psykografi. För det har en myket starkare koppling till beteende (t ex köp-) än ålder och var bostaden är belägen.

Så varför ska företag bry sig om psyko-vadsaduattdethettesadu?
Den tuffa pucken drabbar alla de företag vars affärer bygger på tillgång på demografiska data. Och det är många det. De behöver alla försöka hitta systematiska sätt att samla in, sortera och analysera psykografiska data istället. Det är förmodligen därför Microssoft köpt in sig i Facebook, t ex. Utöver att Facebook möjliggör annonsutrymme så är det en guldgruva för psykografisk data. Men där kan man inte göra psykografisk analys av texter, för det finns knappt några. Update: jag har ändrat mig. Det gör det däremot på bloggar. Men sociala nätverk som Facebook kan ge annan form av värdefull psykografisk data som tex vilka böcker man gillar. Och man ska absolut inte glömma att sökord är en ruggigt bra källa till psykografisk data. Sökorden är ju basen för Googles framgångsrika annonsförmedlingstjänst, liksom kunskap om sökord tillsammans med vad man själv och andra köpt är nyckeln till Amazons framgångsrika bokförsäljning.

De som vet mycket om sina målgrupper kan se till att ligga i framkant i konkurrensen genom att försöka vara bättre än konkurrenterna på att tillgodose konsumenternas önskemål. Därför är det bra att veta i vilka kanaler de finns. Men att veta vad de är intresserade av är bättre.

Damn, nu blev jag visst mångordig igen. Typiskt mig! ;-)