Tags

, ,

…Är ett spännande område! Och vi lever i spännande tider då det forskas mycket och samtidigt publiceras oerhört mycket böcker om forskningen som vänder sig till en bredare publik. Det blir oftast lite väl mycket latin bland neurologerna för att det ska kunna förstås av en oss vanliga döda. Här är lite tankar om hur det hela hänger ihop.

Psykets specialisering
Vi har två hjärnhalvor som är specialiserade på olika uppgifter i vårt liv – två hjärnhalvor som dock arbetar i samklang i i princip allt vi människor gör. Språk är till exempel en väldigt komplex uppgift för hjärnan. När man kör en människa genom en fMRI-scanner (en av vårt århundrades coolaste tekniska framsteg om ni frågar mig) så kan man få en detaljerad vild i realtid av vilka områden i hjärnan som är aktiva. Den allra flesta människor har de olika funktionernas placering fördelad på samma sätt mellan hjärnhalvorna (vänster/höger), men den exakta placeringen på de olika områdena skiljer sig åt på i princip alla människor. Därför ska skisser som visar t ex Broca´s område (de primära områdena vi använder för språk) tas med en nypa socker.

Trots att Broca´s områden (som alltså har MEST med språk att göra) sitter i den vänstra hjärnhalvan är även stora delar av den högra hjärnhalvan involverade då vi kommunicerar. En person som fått vänstra hjärnhalvan bortopererad (jodå, det förekommer faktiskt!) kan dock fortfarande utveckla utmärkt språkförmåga eftersom hjärnan har en grym förmåga att förändra sig efter omständigheterna. Men mer om det senare. Beträffande konsekvenser för vårt språk är det mycker mer intressant vilken FUNKTION som är involverad är exakt var den är placerad i hjärnan. Men för resonemangets skull utgår vi från normalfallet. Annars klicka här.

Kommunikationens komplexitet
Den vänstra hjärnhalvan förstår detaljerna som skapar strukturen och semantiken i språket – vad varje ord betyder. Den ser också till att sätta ihop orden i rätt följd och därigenom skapa komplexare betydelser. Den högra hjärnhalvan å sin sida kompletterar vänster hjärnhalva genom att bland annat tolka sammanhang och icke-verbala signaler. Allt sånt som tonläge, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Höger hjärnhalva tittar på helheten och avgör om den hänger ihop. Detta är särskilt viktigt när det kommer till skrivet språk eftersom det saknar mycket av den rikedom på information som att tala öga-mot-öga förmedlar. Därför använder vi oss t ex gärna av smileys för att undvika missförstånd i extremt korta texter som SMS och mejl. Utan höger hjärnhalva är risken för missförstånd alltför stor.

Hjärnans jämnvikt
Sättet vi använder språket speglar vilka delar av hjärnan som är aktiva – och vice versa. Det är ju egentligen samma sak. Det är ju i hjärnan vi skapar eller tolkar orden. Att leta efter stavfel i en text aktiverar den vänstra hjärnhalvan där de specialiserade funktionerna för detaljer i språket är beläget Att avgöra vilket tema en text har (är detta en “vetenskaplig” eller “dagbokstext”?) aktiverar i sin tur den högra. I normalfallet är de båda aktiva samtidigt, det är i princip omöjligt att (om man inte är lobotomerad, för övrigt) undvika att aktivera båda hjärnhalvorna oavsett vilken uppgift man mentalt har ställt in sig på. Men beroende på arv och miljö FÖREDRAR varje individ det ena eller andra sättet att t ex studera en text – därför att man är BÄTTRE på det. Vi är på det viset lata djur som föredrar att agera på det sätt som skapar oss minst obehag, t ex att skriva med höger hand istället för vänster om vi är högerhänta. Liksom att notera detaljer eller att se sammanhang.

Hjärnans genvägar
Vi blir bättre genom repetition. Vår hjärna är nämligen plastisk, dvs den förändras beroende på omgivningen och hur vi använder den. Hjärnan skapar neurologiska “vägar” i form av kopplingar mellan hjärnceller som blir smoothare för varje gång de används. Det funkar egentligen på precis samma sätt som när vi ökar volymen på våra muskler när vi tränar. Och det har en väldigt bra funktion för oss – det kostar oss nämligen mindre möda (jmf att skriva med vänsterhanden, trots att vi KAN det) att använda oss av de upptränade neurologiska vägarna. Eftersom språket är en konsekvens av vilka områden av hjärnan vi använder så syns detta i språket. En person med många neurologiska kopplingar i de aktuella områdena i vänstra hjärnhalvan tenderar att använda sig av många detaljer i tal och text och att föra logiska stegvisa resonemang. Så här kan det se ut då.

Neurovetenskap del 1: från jonkanal till beteende
15 högskolepoäng
Kursens syfte är att på ett integrerat sätt överbrygga klyftan mellan den enskilda nervcellens funktion och olika högre centralnervösa funktioner vilka styr vår beteenderepertoar. Kursen ger, tillsammans med kursen Neurovetenskap del 2, en unik inblick i hela det neurovetenskapliga området, samt en lämplig grund för vidare studier i neurovetenskap, neuropsykologi och biologisk psykologi. Kurserna passar även yrkesverksamma inom kemi, biologi, psykologi, bioteknik, sjukgymnastik och omvårdnad.

En person med många neurologiska kopplingar i de områden i högra hjärnhalvan som OCKSÅ är inblandade i språk, men som har mer med helhet, kontext och “underförstådda” betydelser att göra föredrar normalt att kommunicera t ex så här:

Liksom vindar lyfter segel,
blåser vinden ljum i själen.
Du är drömmen – dömd att jaga,
dina läppar, dina ögon …
Du är vacker som en saga,
men i min verklighet;
blåser grenarna i träden –
låser in mig från kylan i fönstret
och drömmer så i natten

Ur dikten Sensitiva sommarnatt av Göran Hansson

Lata läsare
Ni, kära läsare, har troligen många neurologiska kopplingar i högra hjärnhalvan och har inga problem med att förstå att Hanssons text är abstrakt i betydelsen förutsätter en ständig association till en osynlig kontext. Vi förstår (med höger hjärnhalva) att detta är en dikt och att orden därför skall tolkas bildligt – vilket höger hjärnhalva är specialiserad på. Även om de allra flesta människor förstår och använder bildspråk (fint som snus) föredrar vår lata sida att ta in respektive ge ifrån oss språk som speglar vår egna hjärnas uppbyggnad. Inte alla orkar 8 timmar dikter, liksom inte alla orkar 8 timmar redovisningsdokument. Men i praktiken är det inte VAD som avhandlas som är avgörande, utan hur. Just avkopplingsläsning avslöjar mycket om de egna preferenserna. Många läser till exempel historiska böcker för att koppla av. Vissa föredrar dem med många detaljer, årtal och namn (vänster hjärnhalva), medan andra föredrar böcker med som fokuserar på personliga upplevelser, stämningslägen och samhällsmönster (höger hjärnhalva). En bästsäljande bok är enligt intressanta amerikanska studier en bok appellerar till båda hjärnhalvor och därmed alla sorters människor.

Bästsäljande böcker
Jag har själv studerat Da Vinci-koden och Alexander Schulmans texter och kunnat konstatera att de är väl avvägda, nästan mening för mening, med en smula konkreta iakttagelser, en dosis abstrakta uttryck, en nypa logiska resonemang och en fingerborg känslor. Och vill man nå de MÅNGA så gäller det att inte vara alltför abstrakt då den gruppen (på grund av arv och miljö om ni undrade) utgör en minoritet. Den abstrakta idén “blogg” blir därför anammad först när den blir greppbar, bokstavligen (ett försök till abstrakt ordvits, ursäkta). Dvs när det inte längre än en fråga om uttrycket “att blogga” utan är en fråga om att logga in där och där, klicka där och där och sen knappra järnet på tangentbordet. En storsäljande bok inom en smal nisch kan däremot tillåtas vara väldigt ensidig i kommunikationsstilen, men det skrämmer bort en bredare publik. I den långa svansen är det fråga om väldigt smala kommunikationsstilar (“nördigt” språk och/eller referensramar) – och det är ju en marknad det med som vi sett på senare år.

Dumma datorer?
Det finns mångafallgropar när man försöker analysera språk med datorer. Vi människor är bra på att förstå sammanhang (höger hjärnhalva), t ex att dikten i exemplet ovan handlar om kärlek. En normalbegåvad dator (som är som en enda stor vänster hjärnhalva grovt sett) skulle tro att den möjligen handlar om trädgård eller möjligen “human issues” såsom kroppsdelar och ostiga begrepp som själen och drömmar.

Så det som vi människor gör utan att blinka (om vi är normalbegåvad, dvs hyfsat hopkopplade i både höger och vänster hjärnhalva) kräver en hel del klureri för att få en dator att få till. Men det är ju ett kul problem!

Vill du veta mer på ett lättsmält, men sjukt intressant sätt?

A whole new mind (Daniel H Pink) om du är intresserad av förändringar i samhälle och affärsliv.

My stroke of insight om en personlig upplevelse av en stroke som ledde till fördjupade insikter om hjärnan och att vara människa av hjärnforskaren Jill Bolte Taylor.

Eller varför inte The female brain av Louann Brizendine (inte läst än) om skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor.

För de av er som föredrar mer snaskiga konsekvenser av hjärnans uppbyggnad och skillnaden mellan män och kvinnior – Brain sex av Anne Moir och David Jessel:

The sexual revolution is largely built upon the misaprehension that each sex has an equal appetite and is equally receptive. It will be seen as as a mere blip of social fashion in the history of our evolutionary selves.