Tags

, , ,

Medan jag sitter på en stubbe i skogen och övar mig i sensitivtet händer det grejjor i hufvudstaden. Mina vänner Brit Stakston (JMW) och Niclas Strandh (Heimer & company) har skrivit en debattartikel i Aftonbladet där de argumenterar för att bloggosfären nu är en kraft att räkna med. I debattartikeln finns flera citat som jag håller med om och tycker är kanon att få se i ett så räckviddstarkt sammanhang. Utöver i de sociala medierna där de här kloka tankarna spridits och debatterats länge nu av oerhört initierade personer “tvärs igenom olika grupperingar inom samhället. Över ålders-, köns- och partipolitiska grupperingar. ” som Brit och Niclas skriver. Jag gillar formuleringen och den pekar verkligen på kärnan i vad som händer nu när de konversanta medierna smälter samman med de övriga medierna i det offentliga rummet.

I USA har det gått längre snabbare (som vanligt) och bloggosfären har blivit ett slags publikt fikarum som ger vem som vill en liten sockerlåda att stå på när de offentliga frågorna ska diskuteras. Men bloggosfären är ju som Brit och Niclas skriver så mycket mer än så; den är en stor pågående fokusgrupp där den “vanliga” människan kan lyssnas på och den är en kraft som utmanar hierarkierna både inom företagen (lyssnande och reserach vinner på bekostnad av traditionell reklam och marknadsföring) och de traditionella medierna (gate-keepingfunktionen). Bloggosfären forsätter den sekellånga resan för vanliga människor från anonyma konsumenter av media och produkter till mäktiga producenter av media och därmed långt mer inflytelserika över vad, hur och vad som produceras för konsumtion eller inom den politiska sfären (lagar och regler).

Människor som väljare, kunder, tittare, föräldrar, tidningsläsare och konsumenter. Hur kan man välja att inte bry sig om denna nyckel till målgruppsförståelse, människokännedom och breda perspektiv av åsikter?

Word.

Det kräver ärlighet och vilja till såväl öppenhet som insikt om att hierarkierna förändras såväl inom medielandskapet som för varumärken.