Tags

, ,

Vilka byggde den moderna världens starkast lysande stjärna bland länder, USA? Landet som blev till ett imperie och attraherat och fostrat världens största idioter och världens största genier tycks nu inte bli omört av Kina, Ryssland eller Indien, utan av Internet. I bägge fallen byggdes de naturligtvis av de som flyttade dit först, naturligtvis. Vilka är beredda att bryta upp från den hemtama miljön, hur eländig den än kan vara. De desperata, de utopiska, de förföljda, de missförstådda, de drömmande – men framförallt de handlingskraftiga. Vissa söker friheten i anonymiteten, andra söker möjligheterna i att synas med namn. De praktiskt kunniga röjer vägar, bygger hus och hyddor, gräver diken och får allt det praktiska att fungera. De verbalt begåvade formar och omformar visionerna och sporrar, övertygar och attraherar för att just deras utopia ska bli byggt.

Hur ska gatorna, kvarteren och byggnaderna se ut och fungera? När den inledande oundvikliga anarkin lagt sig kommer de lika oundvikliga och mindre actionfyllda frågorna om hur de gemensamma resurserna ska fördelas? På Internet motsvaras det av tillgången och eventuell förtur till nätinfrastrukturen. Hur ska lagar och regler formuleras så att trollen kan delas upp i polisärenden respektive förändringsskapande obekväma? På vilka grunder ska de kunna revideras? Får kommentarsfunktioner stängas, sociala kommunikationsverktyg stängas vid extraordinära situationer? Vem ska få förtroendet av avgöra tvister? När krävs det medborgaringripanden och civilkurage och när behövs det poliser, domare och militärer? Nationen och dess överbyggnad samhället byggs.

Därefter kommer de ekonomin, förmögenheterna skapas och affärsimperier byggs. De från nybyggartiden som verkligen <a href="http://stupid.domain.name/kan sitt jobb blir anställda av kostymerna. Även de efterföljande tänkarna bakom och skrivarna av de nya konstitutionerna och regelverken från den lika viktiga nationsbyggartiden anställs, lobbas mot eller i värsta fall mutas. Och så vaknar medborgarrättsrörelsen. Är det rättvist för alla nu? Nej, det är det ju förstås inte – så i jakten på en ideal värld uppstår en ny uppdelning – nu mellan offer och förövare, efter en period av vinnare och förlorare. På nybyggartiden var det istället en uppdelning mellan hjältar och vanligt folk.

Det är på event som Social Media Club, Disruptive Media-konferenserna, Geek Girls, Vinterminglet, Sweden Social Web Camp, Webcoast med flera som kulturerna uttrycks och omformas. Någon som ser fram emot att komma in i en viss miljö för att koppla av och ha kul bland likasinnade, men möts av något annat än man förväntar sig blir frustrerad. Det är väldigt få som trivs lika bra i en saloon, ett vägföreningsmöte, på ett säljmöte, ett medborgarrättsmöte, i ett forskningslabb eller i ett meditationskapell. Jag uppfattade att alla de miljöerna fanns på SSWC i år, men hur mycket det ska vara av varje är det olika meningar om. Personligen trivs jag bäst på saloonen och i forskningslabbet, men

Men det är förstås inte slut här.

Jag tror att det ännu unga landet Internet ännu är i brytningstiden och att det kommer att bli betydligt stökigare innan det blir lugnare. Den här sommarens debattklimat på nätet pekar på det. Konkurrerande kulturer med konkurrerande värderingar är redan på plats och har etablerat sig. De har till och med redan skaffat sig små tidningar och möteslokaler och är i full färd med att snickra ihop sina manifest, forma och finna sin plats i hackordningen och skapa sig en identitet genom att berätta historier om de egna hjältarna och hur dumma “de andra” är. Det första artiga småpratet med andra förbipasserande immigranter med blicken fylld av drömmar är förbi. Den gemensamma kulturen som kommer av att dela nyfikenheten, umbärandena och de praktiska frågorna kring att flytta till ett nytt land luckras upp. Vet du hur man bäst gör för att dra in el i stugan, hitta verktyg, sätta upp en butik eller ett jordbruk byts mot misstänksamma frågor och funderingar kring tro och stamtillhörighet. Plötsligt blir det tydligt att det flyttat både religiöst och samhälleligt förföljda, soldater utsända av hungriga stater och företag och, förstås en massa helt vanliga knegare som hoppas kunna få fortsatt bröd på bordet i det nya landet.

Som jag ser det finns det egentligen bara en väsentlig skillnad mellan formandet av en civilisation av atomer respektive formandet av Internet, som är en civilisation av bitar. Skillnaden ligger i hastigheten. Från 0 till miljarder medborgare på 20 år. Allt från att lägga nya motorvägar, bygga upp förmögenheter och att forma människors världsåskådningar genom opinionsbildning går fort, fort, fort. Lika snabbt som något växer upp, kan det falla ihop. Resterna av misslyckandena ligger kvar konserverade liksom i Östersjöns syrefattiga bottenmiljö i form av cachade sidor i sökmotorer eller bloggposter på botten av arkiv. De som trivs med snabba ryck stormtrivs därför. De som har svårt att sitta still på stolen och behålla koncentrationsförmågan och därför inte alltid blivit så framgångsrika i den långsammare världen där atomer flyttas, får åtminstonde 15 minuters kändisskap på sociala medier. The meek shall inherit the earth. Eller så blir the meek rumpk*****e av de sluga. Den spännande fortsättningen följer…

PS. Tack till alla dårfinkar och dönickar som var med och skapade detta event! :-)