Tags

, , , , , , ,

En krälande larv blir en flygande fjäril. Ett paradigmskifte utifrån, ter sig lika märkligt för en fjäril som för ett samhälle, och nu är vi mitt uppe i det. Pessimisterna förebådar alltings förfall, medan optimisterna lockar oss med bilder av schlaraffenland. Båda sidor får rätt, tror jag. Det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre. Så hur vet man när framtiden är här?

Monarkfjäril förbereder paradigmskifte

Monarkfjäril förbereder paradigmskifte

[The next society] will be quite different from the society of the late 20th century, and also different from what most people expect. Much of it will be unprecedented. And most of it is already here, or is rapidly emerging.

Managementkonsulten Peter Drucker i The Economist 2001

Framtidsanalys är att samla in data om det som pågår och dra ut trendlinjer framåt. Flera trender kan stödja varandra och motreaktioner på trenderna kan grumla sikten något. Det gäller att ha överblick – vilket på grund av globaliseringen och förändringstakten blivit allt svårare att ha, hur bra utsiktspunkt man än har. Personligen anser jag att man kan säga att ett samhällsskifte har skett först när mellanskiktet av befolkningen dagligen kommer i kontakt med konsekvenserna. Det teknikskifte som driver fram nätverkssamhället är redan här med mobiler, Internetuppkopplade smartphones och datorer och sociala vardagstjänster som Facebook. Själva samhällsskiftet anser jag, är genomfört när samma grupp människor börjar ta nya sätt att klara basbehoven för givet.

Informationssamhället var mer en era än ett samhälle. Först i form av dagspressen som förmedlade information om affärsdata till den gryende borgarklassen. Till slut bäst representerat av sökmotorn Google som tagit till uppgift att sortera och tillgängliggöra all världens information. Utvecklingen banade vägen för det som kallas kunskapssamhället, men som även det snarare är en era än ett samhälle. Vi är redan där med råge i Sverige (se diagram nedan). Informations-, kunskaps- och till och med övervakningssamhället (Transportstyrelsen hann före SL, dock) är som sagt, redan här. Ett nytt samhälle är något djupare än så, det handlar om att de grundläggande spelreglerna förändras.

 

Almega 2009

Kunskapssamhället? Här sedan länge. Almega 2009

Spelreglerna för media och underhållning i all ära, men…

Marknadsföringsbranschen lever på att ha bra väderkorn för förändringar i attityder och beteenden och är mycket snabb på att anpassa sig till förändringar i teknik och samhälle. Att reklam, medier och underhållning flyttat in i våra ständigt uppkopplade prylar och blivit till något vi delat med våra vänner förebådar därför en mycket bredare utveckling. Allt detta är förstås kul, spännande och intressant ur ett trendperspektiv, men först när förändringen skett ända nere i basen av Maslows behovspyramid vill jag mena att samhällsskiftet har skett. I basen har vi alla de saker vi tar för givna och som har med vår grundläggande känsla av trygghet att göra såsom hur vi skaffar oss mat och tak över huvudet. I de senaste cirka två hundra årens samhälle har detta för den vanliga medborgaren handlat om anställning, utbildning och pengar. Så håll ögonen öppna för när dessa tre fenomen flyttar in i våra ständigt uppkopplade prylar och blivit något vi delar med våra vänner. Men nu lite bakgrund.

Vad driver fram det nya samhället?

Det finns ingen anledning att uppfinna någon ny exotisk drivkraft bakom förändringen. Det är rimligtvis samma sak som drivit fram de tidigare samhällssystemen (såsom jordbruks-, feodal- och industrisamhället) och imperierna (Ex. Sumererna, Rom, USA) som formades i och av dem. Det nya byggs därmed upp av två tillgångar de flesta människor har ett lite kluvet förhållningssätt till: visionärer (a.k.a knäppgökarna) och ingenjörerna. Om någon lyckas kombinera båda egenskaperna är det troligt att det låter höra om sig, som i fallen Nikola Tesla, Bill Gates, Larry Page eller Sergey Brin. En annan visionär ingenjör vid namn Ray Kurzweil förutspår dessutom att takten på teknikutvecklingen kommer att göra att vi upplever ca 1000 gånger mer utveckling under 2000-talet än 1900-talet. Med tanke på att a) 1900-talet var turbulent som det var och b) Ray Kurzweil har ett imponerande track record, så kan vi nog lugnt räkna med en skumpig väg framöver. En tid av stora överraskningar i stil med att ett och samma djur kan ändra karakteristik så totalt som en fjäril!

Teknikutvecklingen och de kulturella, organisatoriska och ekonomiska förändringarna har dock pågått ett bra tag nu och ger fingervisningar om hur samhället kommer att se ut framöver. Förutom en rad internationella namn, har även flera svenska tänkare försökt förstå och förmedla bilden av ett kommande paradigmskifte i samhället. Kjell A Nordström och Jonas Ridderstråle (Funky Business och Karaokekapitalismen) beskriver en ekonomi där kreativitet trumfar tillgången till kapital och formell position. Alexander Bard och Jan Söderqvist (Nätokraterna) i sin tur beskriver ett samhälle där tillgången till exklusiv information i exklusiva nätverk tillsammans med en redaktörs fingertoppskänsla för att fånga uppmärksamhet regerar. Gemensamt för samtliga är att de fokuserar på hur det ekonomiska systemet förändras och i sin tur påverkar spelreglerna för människor, företag och nationer.

Från statiska institutioner till flytande nätverk

Gemensamt för bägge dessa framtidsbilder är att fokus skiftar från institutioner till människor och nätverk. För mig personligen dök tanken upp genom att studera hur medier via Internet påverkar medieanalys till att handla mindre om medierna (-s räckvidd och geografiska täckning) till att handla om mediekonsumenterna (s spridningskraft och intressesfärer). Samma princip tror jag gäller för samtliga samhällssektorer i det här skiftet – konsten att hålla reda på människors skiftande relationer, inflytande och intressen övertrumfar att hålla reda på produkter, institutioner och tekniker.

Det finns alltså underliggande mönster som visar kompassriktningen i förändringen. Dessa mönster är detsamma som utmärker människor, till skillnad från det mesta vi människor skapat. Vi är i grunden mycket adaptiva, dvs föränderliga och kreativa flockdjur. Eftersom vi dessutom till största delen tycks vara styrda av våra känslor, instinkter och (skissartade) mentala föreställningar om vad som verkligen pågår – är det dessutom mycket avgörande för vårt beteende om vi känner oss trygga eller hotade.

På samhällsnivå handlar det allså om ett slags “förmänskligande” av politik, institutioner och ekonomi. Därmed inte sagt att resultatet av dessa förändringar leder till ett mänskligare samhälle. På många sätt skulle nog många mena att det blir tvärtom. Min bild är snarare att detta förmänskligande leder till att den mänskliga faktorn blir alltmer avgörande, oavsett om det handlar om innovationers inflytande eller att det offentliga samtalet eller de ekonomiska strömmarna får något oförutsägbart och, stundtals, ängsligt över sig. Samtidigt får det personliga ansiktet och rösten alltmer fokus oavsett om det rör tidigare avlägsna politiker eller företagsrepresentanter.

Framtiden är redan här – den är knappt ens ojämnt fördelad

Nätverkssamhället, som är alltså är the real deal står för dörren. Vi behöver inte vänta på flygande bilar i garagen och robotbetjänter i hemmen. Nätverkssamhället slår igenom i form av förändrade spelregler för jobb, företagande och utbildning, tror jag. Den första kontakten blir definitivt ingen trevlig upplevelse för de flesta. Vi befinner oss precis just nu ännu till största delen på vänster sida i Bellkurvan. Det viktigaste i det industri-kapitalistiska samhället vi är vana vid är naturligtvis pengar. Följdaktligen är de som till vardags redan mött det nya paradgimet de som hanterar de stora pengaströmmarna. Det är aktiemäklarna som fått se datorer ta över en allt större andel av transaktionerna, finansministrar och riksbankschefer som fått se börser och regeringar i andra länder ta över inflytandet över finanspolitiken och banker som fått se andra bankers och regeringars beslut ta över förutsättningarna för långivandet. Samtliga oerhört tidiga och väderkänsliga aktörer alltså.

För vanliga människor motsvaras detta av att man förlorar sin försörjning på grund av långt märkligare och svåröverblickbara faktorer än företagets försäljning eller den nationella fördelningspolitiken. Vilket redan de är faktorer komplicerade nog för de flesta att ha tid och kunskap att sätta sig in i och förstå. Om trenden håller i sig, dröjjer det troligen inte länge innan även “vanliga människor” möter den här oförutsägbarheten. Det i sin tur kommer framförallt att skaka om arbetsmarknaden och dess inkörsport, utbildningsväsendet.

Det är därför inte konstigt att de innovativa personer som skapar, deltar i och analyserar det nya samhället ofta siktar in sig på jobb, företagande och utbildning.

Nedan är en lista med några personer och länkar som jag lyssnat lite extra till de senaste åren – vilka tycker du ska vara med? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Några svenska röster om människan och framtidens samhälle

Alexander Bard – profeten som hittills haft rätt 

Annika Lidne: redo för att dina produkter och tjänster blir sociala?

Johan Ronnestam: Tänk om! Därför behöver vi en kunskapsrevolution i Sverige NU!

Christian Rudolf: Internet – inte som andra revolutioner

Richard Gatarski: Avskolning, ett av 32 skäl

Niclas Deeped Strandh: Är du social nu, lilla vän?

Sofia Mymlan Mirjamsdotter: hur kan jag bli som du

Stefan Hyttfors: We get what we want

Judtih Wolst: mer betaprenörskap här i världen

Brit Stakston: Bristande digital kunskap är allvarligt. För alla.

Björn Alberts: intervju med 13-åring om Internet

Joakim Jardenberg: Rädda demokratin – uppgradera offentlighetsprincipen ur boken Politik 2.0)

Erik Starck: Disruptionsskuld och marknadsekonomier – vi måste lära oss älska lågkonjunkturer!

Martin Sandberg: 100 000 dårar

Annika Beijbom: Arabiska passar bättre för sociala medier än många andra språk

Jerry Silfwer: Social media naturals

Brit Stakston: digitala och analoga fördomar måste motarbetas

Micco “The Brand Man” Grönholm: Kapitalism vs Kreativism

Fredrik Wass: till läsaren

Några svenska framtidsröster på engelska:

Ted Valentin: My Story (berättelsen om en ny sorts entreprenör) 

Per Robert Öhlin: what type of creative person are you? 

Några svenska resurser

Digital Delaktighets kunskapsbank

Internetkunskap.se