Tags

, , , ,

Twitter mätt som samtalsnätverk visar tydligt att den absoluta toppen av twittereliten också är medieelit, särskilt den delen som ger sin åsikt om politiska nyheter.  Men det finns några intressanta undantag, såsom författaren och bloggaren Lars Wilderäng som för ett års sedan i en bloggkommentar till forskning om Twitter och allmän opinion att “Twitter innebär samma mediestrukturer som annars”. Om det ligger nåt i nätverksanalys kan han alltså vara en av ett intressant fåtal individer som har ett inflytande jämförbart med massmedier, åtminstone på Twitter.

Nytt: här kan du läsa hur en alternativ algoritm skapar helt andra resultat än Twitterbarometern som presenterades i SvD idag. 

Den här bloggposten skulle egentligen ha handlat om hur politik dominerar bland topptwittrarna. 70% uppger politisk ställningstagande eller inriktning i bio eller på sin om-sida enligt en undersökning jag påbörjade i söndags. När jag researchade twittrare jag var osäker på vilken kategori de tillhör eller om de beskriver sig själva som “politiska” i nån mening, fastnade jag istället för en intressant bloggpost och kom av mig. För lika svårt som det är att avgöra om en twittrare är politisk, lika lätt är det att känna igen personen från massmedia.

twittereliten

Det är ju trots allt anmärkningsvärt att några enskilda personer utan traditionell hävstång av just massmedier kvalar in på denna topp 100-lista som mycket försiktigt beräknat utgör en elit som utgör inte den främsta 1 procenten, inte heller främsta promillen, utan snarare i storleksordningen främsta tiondels-promillen av twitterbubblan. Vilken påverkan dessa twittrare har utanför Twitter är svårt att avgöra. Men nog är det intressant att det bland “idel ädel medieadel”, inklusive de stora nationella massmediernas egna konton, finns en handfull privata och i vissa fall anonyma konton. Hur sjutton kan enskilda individer, utan att massmedium i ryggen, ens komma bland de främsta 1 procenten och alltså konkurrera med SVT, SvD, Expressen och Aftonbladet under ett helt år?

När jag skulle researcha kontot cornubot, som jag vet har gått från anonym till offentlig, och har haft ett mycket stort inflytande på de av mina vänner som kan kategoriseras som “über-smarta ingenjörer med höga inslag av av paranoia”  kom jag på att ju hört att han även bloggat om twitterforskning och passade på att läsa den. I den skriver han sin syn på twittereliten apropå forskning om Twitter och opinion bland annat så här:

Vilka är då den här svenska Twittereliten och landets största twittrare, dvs de med flest följare? Jonas Gardell. Soran Ismail. Mark Levengood. Fredrik Vikingsson […]. Alex Schulman [..]. Carl Bildt. Gina Dirawi. Timbuktu. Magnus Betnér. Expressens Niklas Svensson…  Jonas Gardell har ca 301 000 följare. Soran Ismail 233 000. Niklas Svensson drygt 61 000 och skalan är rimligtvis exponentiellt fördelad som allt annat i sådana här sammanhang.

Lars Wilderäng mäter som vi blivit vana att mäta genomslag i ett samhälle präglat av massmedier, på antalet följare, som ju lätt liknas vid antal läsare/tittare/lyssnare. Det sättet att mäta är han verkligen inte ensam om, det ligger till grund för det mesta som sägs om Twitter och påverkan både i större undersökningar och när var och en bedömer ett kontos “vikt”. Mätt på det sättet gör Lars en poäng av att han inte har något avgörande inflytande på Twitter i jämförelse med “twittereliten”  (min fetstil):

 (Själv har jag blott 5 769 följare och är inte ens midlist och fanns inte ens med i senaste Twitterkartan …)

Men, som jag påpekat tidigare, Twitter är ett socialt nätverk och vi påstås leva i ett nätverkssamhälle. Vi bör därför rimligen mäta Twitter som sådant. När jag gör nätverksanalys på svenska Twitter för hela 2015 hamnar Lars Wilderängs twitterkonto cornubot faktist bland topp 100 konton, mitt bland den medieelit han helt korrekt pekar ut som de dominerande twittrarna. Övriga twittrare som, såvitt jag vet, inte följer den gängse mediestrukturen är framförallt YB_sodermalmkonsensuselitenhallonsa och det avsomnade kontot AndraAnais . När Twitter mäts som samtalsnätverk istället för som broadcasting-media så visar det sig alltså att anmärkningsvärda potentiella maktrelationer kan dölja sig under det uppenbara.

Den som är insatt i den här gruppen twittrare kanske ser andra konton de tycker sticker ut. Jag har alltså även försökt kategorisera vilka som är “politiska” antingen genom att deklarera sin politiska ståndpunkt i sin beskrivning, eller uppge att de skriver om politik. När jag var osäker skrev jag ner vad som fick avgöra min bedömning i form av kommentarer som också finns med i filen.

Här kan du ladda ner min Excel-fil med kategoriserade topp 100 av de totalt 500 mest centrala kontona, inklusive pivot-diagram och mina kommentarer. Nätverket är skapat av ömsesidiga omnämnanden och centralitet är beräknat med Eigenvector Centrality. Den bakomliggande koden finns på github.

Nytt: Här kan du själv jämföra hur en annan algoritm ger en annan bild av de mest inflytelserika på svenska Twitter än vad som presenterades i Twitterbarometerna.